DREAM BIG

Stadsloppet var inte lika fullt med folk som det brukar vara. Tråkigt tycker jag men ja ska kanske inte säga så mycket när jag inte själv deltar. Stadsloppet firade tydligen 30 år också, eller ja det kallades ju för göta joggen från början. Men iaf så fick de gubbar och tanter som har deltagit i 30år en speciell t-shirt och nummerlapp och så fick de starta fem minuter tidigare än resten. Självklart hade de flesta afrikaner sprungit ikapp gubbarna innan de passerade oss första gången ( vi stod vid 2km ) men det var ändå en rolig idé tycker jag. En annan sak som var ny för i år var den lilla sprint-tävlingen mitt på drottningatan. De som ville fick spurta 100m och så skulle den med bästa tiden få något pris. Det var ju inte alla som spurtade men en hel del ändå.  Efter att ha sett de jag ville se vid 2km så gick jag och mamma till drottningatan så vi stog precis efter spurten, jag kan ju säga att det var många trötta som segade sig förbi 8km passeringen...

Vilka såg jag då på banan, jo såklart alla gubbar från pappas jobb och såklart putte som sprang för dem. Sen såg jag Anton som lyckades få en riktigt bra tid! Stefan Holm och Stefan Karlsson såg jag ju också, de är kanske de mest kända utav alla. Sen såklart Per Jacobsen och alla djävlar som endel götister var utklädda till.